torsdag 11 oktober 2007

Tjurjakt

Ikväll när jag, dottern och en granne kom hem från träningen ropade vår närmsta granne (vår guddotters mamma) att hon behövde hjälp. Flera av deras tjurar hade rymt, en del fanns på gården, men många saknades. Med hjälp av bil, fyrhjuling och ficklampan i högsta hugg började vi leta. Maken min kom också ut och hjälpte till. Till slut fann vi dem hos en annan granne, där de förnöjt åt på en alldeles ny ensilagebal. Tjurarna motades iväg, men hittade in i en ostängslad hage och därifrån ut på vägen igen, fast åt fel håll! Till slut kom två springades tillbaka, dit där jag stod och hjärtat gjorde dubbelvolter.. jag är nämligen rädd för stora djur! Typ kossor, tjurar, älgar etc...
Men jag stålsatte mig och fick styrt ner de här två rymningarna mot sin ligghall. Men jag visste inte vad jag skulle göra sen och än mindre visste jag var jag skulle stå för där ute fanns en hel drös med tjurar som rätt var det var skulle komma springades. Helt ensam i mörkret och ingen att fråga.. nä, så kaxig var jag inte just då. Men tjurarna kom, jag visade vart de inte skulle gå in och de sprang ner mot sin ligghall. Jag gick efter och motade dem in i hagen, som nu var öppen. Slutet gott - allting gott! Efter några år till med en nötbonde som nära vänner och grannar så har nog min koskräck försvunnit!

3 kommentarer:

Nina sa...

oj jag hade också varit rädd även om jag inte har koskräck....jag gillar inte springade kossor/tjurar emot en...

ha en härlig helg kram

Cornelias Corner sa...

Jisses! Hos oss är det mest jägarens hund vi får leta efter.

ha en trevlig helg!

Nina sa...

hoppas du får en underbar lördag ! jag åkte förbi häromdagen; såg ut som du höll på att rensa något i trädgården - ångrar att jag inte stannade på en kaffe ; nästa gång så slipper du inte undan ;=D
kram